Varje gång någon i min släkt går bort får jag alltid sån ångest. Ångest för att jag inte träffade dom tillräckligt ofta och ångest för att jag inte träffade dom innan dom gick bort.
Är det verkligen något och ha? Ska jag åka dit för att ha tanken "jag måste träffa dom tänkt om dom snart dör" nja jag vet inte riktigt..
Ibland och ibland inte.
Imorgon är det begravning som gäller och där har jag ångest. Hon kom i alla fall ihåg vem jag var och hon bodde inte alls långt ifrån ändå var jag inte där alls ofta.
Vila i frid gammelfarmor <3