Jag är nu lyckligare än vad jag någonsin har varit eller ja sen jag var liten i alla fall. Men det har vart en ganska lång väg dit. Med kompisar som försökt ta livet av sig när man varit ungefär 10 meter bort, en bästa vän som blivit utslängd mitt i vintern till och från och killar som endast ha varit med mig för att få ligga.
Som sagt det har vart en lång väg. Men äntligen är jag lycklig. Orkar inte gå in mer på djupet på dessa grejerna just nu. Men jag har verkligen insett att efter regn kommer solsken.
Vägen kan verka jävligt lång och jobbig. Men tro mig. Det är värt vart enda sekund.
Jag har en underbar familj, underbara vänner och sist men inte minst, Världens underbaraste pojkvän.
Hade nästan gett upp allt vad kärlek innebär innan jag träffade honom. Jag tyckte att i stort sätt alla killar var idioter, men oj vad fel jag hade.
Han är den som får mig att må bra hur ledsen eller arg jag än är. Han finns alltid där för mig och han skulle aldrig göra något som på något sätt skulle skada mig. Ja vad ska jag säga? Jag är en lycklig jävel!

När är egentligen rätt tidpunkt att säga jag älskar dig? Jag har försökt att samla mod att säga det och igår skulle jag äntligen göra det. Innan jag ens hann säga det så sa han att det var för tidigt.. Sved så fruktansvärt mycket i mig. Har helt ärligt aldrig sagt det till någon innan. Dom orden skrämmer mig. Finns det någonsin någon rätt tidpunkt eller är det när man själv känner att det känns rätt? Tydligen så var det inte så.. Tappade allt det mod jag byggt upp och är osäker på om jag kommer våga ens försöka säga det på ett bra tag nu.. Menmen så kan det väl vara. Men ja.. Går väl förr eller senare..